torsdag 16 februari 2017

Skuldsättning i portföljbolagen

En viktig parameter när man analyserar bolag är att se till bolagets skuldsituation. Ett allt för skuldsatt bolag kan inte dela ut pengar till sina aktieägare och risker att behöva "låna" in mer pengar från aktieägarna i form av en nyemission om resultatet viker vid en eventuellt kris. 

Det är dock viktigt att komma ihåg att skuldsituationen varierar kraftig mellan olika branscher och ett skuldfritt bolag behöver inte betyda att det är ett bra eller mindre riskfyllt bolag. Detta eftersom (1) verksamheten kan vara väldigt riskfyllt, det är därför ingen vågat låna ut pengar, (2) verksamheten kräver stora initiala investeringar, vilket gör att det är omöjligt att bedriva verksamheten utan skuldsättning. 

Med det sagt har jag analyserat mitt egna portföljinnehav på två parametrar (1) räntebärande nettoskuld i förhållande till tillgångarna och (2) finansnetto delat med rörelseresultatet. Den ena parametern mäter storleken och den andra flödet. Inga av mina bolag går med förlust så de täcker alla räntekostnaderna till olika grader. 



Sämst till flödet ligger Tesco med hela 48% av rörelseresultatet som går till att betala räntekostnaderna. För 2-3 år sedan låg samma siffra på runt 10% (ungefär samma som ICA gör idag). Sett till tillgångarna är RailCare värst med runt 40% i räntebärande skulder, men de betalar samtidigt en väldigt låg ränta och endast 6% av rörelseresultatet går till att betala räntor. 

Är då skuldsituationen problematiskt för någon av bolagen? Och, borde jag agera? Här blir det lite knivigare. Tesco för att ta det uppenbara exemplet värderas efter de höga löpande räntebetalningarna de gör och det är ett allmänt känt problem. Sett till tillgångarna har de inte så höga skulder utan det är snarare ett nedtryckt rörelseresultat som är problemet. Det betyder att för varje pund de stärker rörelseresultatet kommer räntekostnaderna bli något av ett mindre problem.

Värre är det faktiskt för ICA och RailCare samt kanske Nilörn. De har alla låga räntekostnader idag, men ändå en skuldsättning som potentiellt skulle kunna skada bolaget. Tesco som jag skrev tidigare skulle ha sett ut som ICA om vi gjort samma analys för 2-3 år sedan. Nilörngruppen verkar ha närmast artificiell låg räntekostnad runt 1%. Fast vid en djupare analys ser vi att Nilörngruppen ökat på skuldsättningen under året och betalar cirka 3% på deras lån nu, vilket är mer rimligt. Lånekostnaden, redovisningsmässigt, kommer öka till runt 3 miljoner per år, jämfört med runt 1 miljon för 2016. Det är ingen problem i dagsläget, men värt att hålla ögonen på. 

För RailCare så betalar de runt 4-5% på de räntebärande lånen, vilket får anses vara halvhögt. Bolaget skulle nog må bra av att sänka skuldsättningen något. Intjäningsförmågan är dock fortsatt god, men väl värt också att hålla ett öga på. 

Har ni koll på skuldsättningen på era portföljbolag? Vad anser ni är problematiskt och vad anser ni är inga problem?

torsdag 9 februari 2017

Mindre inköp i H&M och Nolato

Brukar inte alltid rapportera direkt när jag köpt någon, men tänker att eftersom jag argumenterat så starkt för H&M att jag även borde redovisa att jag faktiskt även köpt aktier. Jag köpte i samband med mina förra inlägg och ökade upp totalt 4 x 40 aktier, sedan sålde jag efter rapport hälften av dessa och behåller resterade 80 aktier. Snittkurs för köp låg under 240 kr. Nuvarande innehav uppgår till 240 st eller runt 14 procent av portföljen.

Jag har även köpt tillbaka en post Nolato aktier. De rapporterade igår och rapporterade ett förhållandevis starkt avslut på året. Inför 2017 lär de sannolikt öka på vinsten igen. Medicindelen ångar på och telekom har "enkla" jämförelsesiffror från 2016. Och, jag kan bara konstatera att H&M värderas marginellt högre än Nolato, så hur kan jag ange värderingsskäl som ett giltigt argument för att inte äga de. Jag medger mitt fel med att sälja bolaget. Att sälja bara beroende på värderingen är oftast fel har jag upptäckt genom åren, det är dock svårt ibland att låta bli.

tisdag 31 januari 2017

Kort kommentar H&M

Ingen har väl missat att H&M kom med helårsrapporten idag, inkl. försäljningssiffror för januari. De var över förväntan och aktien har stigit med 5-6% under dagen. Vinst per aktie landade på 11,26, vilket är något över vad jag prognostiserade för 2016, vilket ger ett p/e tal på runt 22.

Försäljningssiffrorna för januari landade på 11% och bruttomarginalen har stabiliserats runt 57%.

Spelar detta någon roll? Både ja och nej. Försäljningssiffror varierar månad för månad, kvartal för kvartal och år för år. Det viktigaste för mig är att bolaget växer. Helst skulle jag velat se en vinsttillväxt snarare än försäljningstillväxt, men något år med minskad vinst kan jag förlåta.

Framöver är för mig fortsatt caset att de justerar butiksexpansionen något, så de får ner koncernkostnader och får upp marginalen samtidigt som de får lite bättre utväxling på onlinesatsningen samt kanske får lite medvind från en fallande dollarkursen.

Sammantaget kommer det, om de lyckas, även resultera i en multipelexpansion, vilket kommer ge en extra skjuts åt värderingen.

fredag 27 januari 2017

Sannolikheter, utfall och tidsaspekt

Att investera i aktier är att investera på föreställda utfall och sannolikheter för att dessa utfall ska äga rum. Ibland inträffar även saker som man absolut inte kunnat föreställa sig, men det går ju att ha med i originalkalkylen, d.v.s. en "fuck-up-variable", "margin-of-safety" eller "black swan variable" som det heter på finanslingo. 

Förutom sannolikhet och utfall finns även en tidsaspekt. Du kan ha rätt i sak, men fel i tid. Att tidsaspekten finns är en av anledningarna varför jag endast investerar i aktier och inte i optioner, warranter eller andra typer av finansiella instrument, då de vanligtvis kräver att du prickar in utfall rätt i tid.

Tidsaspekten finns även principiellt med i aktieinvesteringar, då det finns något som heter alternativkostnad. Du skulle istället för att vara investerad kunnat ligga i ett index eller hållit pengarna i obligationer under tiden. Denna tänk om alternativkostnad är dock förrädisk då du tvingas återigen till att försöka tajma saker rätt i tid, något som är svårare än att föreställa sig olika utfall och bedöma grova sannolikheter. 

Vidare har man inte fel i sak bara för att inte ett utfall inträffar direkt efter en investering. Det är ingen som har rätt eller fel ännu i sin analys om H&M, för att ge ett exempel, detta kommer visa sig först om 1-2 år. Och, även om det visar sig att jag har fel i sak med min H&M investering, bevisar det inte att min investeringsstrategi är felaktig, utan att ett utfall som jag bedömt med lägre sannolikhet inträffade. 

Så med det sagt, om några år får vi se, men det ska likväl bli spännande att läsa H&M-rapporten på tisdag! Mycket nedtryckta förväntningar vs. hög dollarkurs och sämre marginaler. Vi får se vilken del som överraskar marknaden denna gång. 

lördag 21 januari 2017

Några tankar kring H&M

Har som den trogna läsaren vet ett innehav av Hennes & Mauritz aktier som jag började bygga upp för lite mer än ett halvår sedan. Under den korta tiden jag ägt aktien har "stämningen" om man får använda ett sådant flummigt ord varit minst sagt blandad. Vissa månader har marknaden kunna skönja en vändning och värderat upp bolaget därefter och vissa månader håller affärsidén på att erodera igen.

Det som fick mig att investera i bolaget är följande, tycker det stämmer lika bra idag som för flera år sedan:
(1) Bolaget växer (Omsättningen med 63 % på fem år, vinst med 30 %)
(2) Marknaden som bolaget växer på är enorm och de har möjlighet att expandera på fler marknader och med fler varumärken
(3) Vem som helst har råd att köpa deras produkter
(4) De betalar låga löner till sina anställda, som trots det gärna vill jobba på bolaget
(5) De är lönsamma
(6) De är skuldfria
(7) De är duktiga på att fånga upp modetrender och "svenskt mode" är populärt ute i världen

Vad är då dåligt med bolaget, som marknaden ibland fokuserar på?
(1) De var sena på e-handel (Vilket är halvsant. Dessutom finns det få exempel på lönsamma e-handelsföretag, vissa nischer är lönsamma, de flesta är olönsamma)
(2) Prispress i marknaden (Jaha? Det har det väl alltid varit. Dessutom har dollarn mot sek förstärkts under ett antal år. Förr eller senare vänder det igen)
(3) Zara är bättre och lyckas hålla högre marginaler. (Förut var det H&M som var bättre, tycker själv att båda är bra, men Zara värderas 30-40% högre för tillfället, så varför köpa Zara?)

Något jag missat? För egen del ser jag ingen anledning att sälja utan kommer behålla och sannolikt öka upp framöver.

Uppdatering: För mer läsning, se gärna Lundaluppens nyligen upplagda inlägg om H&M marknader.

Per 31 december 2016 motsvarade Hennes och Mauritz ungefär 10 % av portföljen, en andel som ökat något under januari.   

fredag 13 januari 2017

Analys - Addlife

Addlife är en koncern inom Life Science och äger runt 25 bolag. Verksamheten är uppdelat på två affärsområden; Labtech och Medtech. Labtech innefattar diagnostik, biomedicinsk forskning och laboratorieanalys och Medtech innefattar medicinteknik. Koncernen har verksamhet i de nordiska länderna, Tyskland, Benelux, Estland och Italien. Lejonparten om sättning sker i Sverige, Finland, Danmark. Bolaget omsatte förra året runt 1,6 miljarder och gjorde en vinst efter skatt på runt 80 miljoner.

Bolaget noterades som en avknoppning av Addtech i mars 2016.

Affärsmodell:
a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år
Affärsmodellen för Addlife är tvådelad; dels verkar de inom den nisch underliggande bolag verkar inom, dels har de en uttalad förvärvsstrategi (likt sin före detta moder Addtech). Ifall vi börjar med förvärvsstrategin är min känsla att Addtech ibland haft problem med att integrera verksamheten i övriga koncernen. Huruvida Addlife är bättre på detta återstår att se, men jag gillar inte riktigt förvärvsstrategier som bygger på mängdköp. De får gärna köpa något bolag ibland, men grundstrategin ska vara att växa organiskt. Det ska dock läggas till att skillnaden från exempelvis Ratos är att grundidén inte att köpa och sälja bolag utan mer buy-to-hold, vilket jag ser som positivt. Under 2016 har Addlife köpt fyra bolag, varav senaste förvärvet av Biolin skedde i december. Om det finns köpvärda bolag om 20 år har jag inte en aning om. Om det finns biomedicinska produkter och verktyg om 20 år är högst sannolikt, jag har dock inte kompetensen att bedöma enskilda produkter eller bolag i Addlifes koncern. 

b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)
Det finns endast fyra år av historik att tillgå. Samtliga av de åren har de varit lönsamma. Det ska tilläggas att de kör med brutet räkenskapsår som slutar i mars, så förra året är den senaste årsredovisningen.

c) Helst konjunkturoberoende intjäning
Resultatet har varit stabilt sedan 2012/2013.

d) Tillväxt
Omsättningen har växt från ca 900 miljoner till 1 562 miljoner de senaste fyra åren, men resultatet har endast stigit med runt 5 procent för hela perioden från 74 till 78 miljoner. Så antingen är verksamheten inte särskilt skalbar eller så har de tagit på sig stora kostnader för att expandera.

Balansräkning/storlek:
a) Helst mer eller mindre skuldfritt 
De har gått från en skuldsättningsgrad på 0,3 gånger till 1,6 gånger och enligt senaste kvartalsrapporten uppgår räntebärande skulder till ca 640 miljoner. Räntekostnader sänker resultatet med ungefär 5-10% per kvartal.

b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap 
Ja

Utdelning:
a) Ger minst 3% i direktavkastning
De har ett utdelningsmål på 30-50 procent av resultatet efter skatt. Det skulle inneburit en utdelning på cirka 31 miljoner för fjolårets vinst eller i runda slängar 1 procent i direktavkastning. 

b) Delar inte ut mer än redovisad vinst
Ja

Värdering:
a) Aldrig över p/e 25
Värderas till cirka p/e 42 på fjolårets vinst.

b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25.

Dyrt och skuldsatt! Det är både känslan av Addlife och även den allmänna känslan jag fått av att analysera ett flertal nyligen noterade bolag. Mycket förhoppning ligger i framtida vinsttillväxt och balansräkningarna är fyllda med skuld. Speciellt märkligt är värderingarna med tanke på att vinsten historiskt varit i det närmast stillastående i flera fall. 

onsdag 11 januari 2017

Julskinka - En analogi

Idag tänkte jag prata om julskinka. I helgen köpte jag prima skinka för 9 kr kilot på mitt lokala ICA. Billigt värre tyckte jag, men vad har det för relevant på en aktieblogg kanske du frågar dig? Analogin är faktiskt mer slående än vad man kan tro. Före jul fanns det en mängd olika julskinkor till olika pris; billigaste på Lidl gick att få för 54 kronor kilot, någon sorts mellanting på ICA för 89 kronor kilot, men även lyxvarianter för 199 kr kilot. Eftersom jul var i annalkande var folk sugna på gris och köpte således mängder av det som höll uppe priserna. Jämfört med andra köttproteinkällor som kan kosta uppåt 200-300 kr kilot kan man till och med säga att 199 kr kilot var billigt! Efter jul inträffande en kris och grispriserna dumpades, först till runt 40 kronor kilot för mellanklassen, sedan till 20 kronor kilot efter nyår och nu i helgen så till 9 kronor kilot. Då slog jag till. Aktiemarknaden brukar visa på samma typ av beteende. Det finns en underliggande efterfrågan på något, sedan inträffar en trend eller händelse som driver upp priserna, antingen en allmän stämning som driver fram ett måste av att köpa något, eller en obeveklig framtidstro. För eller senare inträffar en brytpunkt där stämningen försvinner, julmusiken stannar och det börjar gå ner. När väl den nya dystrare stämningen får fotfäste blir den svår att vända, det blir helt enkelt otänkbar att köpa skinka i det här fallet, vilket pressar priserna nedåt. Först försöker säljarna hålla priserna uppe, sedan börjar de sänka, hoppas på att någon ska nappa. När ingen gör det drabbas de av panik och sänker priserna igen, när det inte finns någon tagare slutar det med att de nästan i praktiken slänger ut tillgången. Då brukar det vara läge att köpa, men det gäller att sätta sig över den allmänna stämningen och se till grundvärdet, i det här fallet protein och god gris.