söndag 24 januari 2016

Investeringskriterier - Krav eller önskemål?

Alla vi som hållit på med aktier och investeringar i bolag ett tag brukar genom året arbetat fram ett antal investeringskriterier som stöd i köpprocessen. Det är inte alltid man följer de slaviskt, men någon typ av ramverk eller kriterier brukar vara vanligt. Ibland kan de vara formaliserade, som hos Graham (notera ordvitsen!), och ibland kan de vara mer holistiska som hos Lynch. Jag själv har faktiskt olika kriterier beroende på vilken typ av investering det är. I stora drag har jag historiskt investerat i tre olika kategorier: Fast growers, Turn arounds och Asset plays.

Fast Growers
När det gäller Fast growers letar jag efter bolag med runt p/e 10 i värdering, helst helt skuldfritt, och med ett underliggande organiskt tillväxt. De bör aldrig under de senaste åren ha gått med förlust. Storleksmässigt ska de vara små, men inte för små, d.v.s. ha ett market cap under SEK 500 miljoner.

Turn arounds
Här letar jag efter industrier i kris, men vars produkt är ständigt efterfrågad. Exempelvis matvaror, el etc. Här spelar aktiekursutvecklingen en väldigt stor roll, med logiken; ifall någon har varit beredd att betala 40 miljarder i värdering för det här bolaget som tillhandahåller matprodukter lär någon åter igen i framtiden vara beredd att betala det, förutsatt att de är på samma marknader som tidigare.     

Asset plays
Fortum var en typ av asset play. Där man kan identifiera tillgångar som är större än vad de ser ut. En mer formell asset play är att försöka hitta net-nets eller bara aktier utan större skuldsättning som handlas under eget kapital.

Min erfarenhet är att Fast growers är den bästa kategorin. I nuvarande värderingsklimat är det dock svårt att hitta den typen av bolag och nackdelen med Fast growers är att de löper en större risk att gå i konkurs, alt. stora vinstras, då de blir utkonkurrerade av större bolag eller marknadstrenden de växt på förändras.

Hur ser ni på saken? Vad använder ni er av för kriterier? Är de alltid universella eller ändras de beroende på typ av investering eller bolag? 

fredag 8 januari 2016

Soliditen och likviditeten - en jämförelse

Läste om att Karl Hedin hade sålt av halva aktieportföljen och att gruppen nu hade en soliditet på 78 procent och ett eget kapital på 2,8 miljarder kronor inkl. en miljard i likvida medel (d.v.s. ca 28 procent).

Breaking Bucks gruppen hade en soliditet vid årsskiftet på 52 procent och ett eget kapital på 2,19 miljoner kronor inkl. 0,18 miljoner i likvida medel (d.v.s. ca 4 procent).

Analys: Jag står helt klar sämre rustad inför nästa kris än Karl Hedin även fast jag också ligger med 62% likviditet på själva aktieportföljen är huvuddelen av mitt egna kapital inbundet i bostaden. Den största risken jag har är såldes att drabbas av en likviditetskris som orsakas av ett marginal call från banken. Låt oss hoppas att så inte sker utan att jag kan utnyttja likviditet i aktieportföljen när det blir dags!

Hur ser eran soliditet och likviditetssituation ut?